Nicco - En liten vän
Idag när jag väntade på bussen i en timme och 10 minuter (för den ena bussen kom aldrig) så upptäckte jag att det satt
en liten guldig snöflinga på min halsduk.
Alla de andra var gråvita, men denna satt helt för sig själv och lyste
av guld.
Den höll mig sällskap i kylan.
Sen kom den andra Nico och pratade istället. Då glömde jag bort snöflingan en stund. Och jag frös jättemycket om fötterna för mina sockar var blöta och skorna tunna. Trodde jag skulle bli tvungen att amputera bort dem för att de var köldskadade.
När jag sedan satte mig på bussen och känseln kom tillbaka så led jag. I tystnad.
en liten guldig snöflinga på min halsduk.
Alla de andra var gråvita, men denna satt helt för sig själv och lyste
av guld.
Den höll mig sällskap i kylan.
Sen kom den andra Nico och pratade istället. Då glömde jag bort snöflingan en stund. Och jag frös jättemycket om fötterna för mina sockar var blöta och skorna tunna. Trodde jag skulle bli tvungen att amputera bort dem för att de var köldskadade.
När jag sedan satte mig på bussen och känseln kom tillbaka så led jag. I tystnad.
Kommentarer
Postat av: Eric
jag har fått amputerat tårna många gånger när jag har haft mocca skorna
Postat av: Nathalie Bradley
vad länge du fick vänta på bussen!
Postat av: Elin
Usch den känslan i fötterna är hemsk! =/
Postat av: FERHAT - Studerar till sjuksköterska
SV: Hehe vad pluggar du till? :D
Postat av: Adara - teckningar, foton, drömmar
Okej vad coolt! Låter ju verkligen superspännande! :D
yees, det känns kul! jag såg en annons på internet, sökte in, gick på audition i höstas och fick rollen! :P
Trackback
